.

efter middagen snörde jag på mig conversen och tog med mig ett stycke hund ut för en långprommis.
såhär i efterhand inser jag att mitt skoval var otroligt korkat.
Kiruna har slummrat sedan löven föll, men nu när snön kommit vaknar kirunaborna upp ur dvalan.
Barnen åker kälke, och gör inte allt för vackra snögubbar, skotrarna varmkörs och lastas på släpen.
ljudet och lukten av det sistnämnda gör att det drar extra mycket i smilbanden.
Jag känner ett behov av att åka till stugan och hämta hem skotern, men jag tror tyvärr inte att snön har kommit för att stanna riktigt ännu. så snart kryper nog gruvarbetarna tillbaks till sin stora håla i marken.. värme utlovas i veckan, ha eller, värme och värme några futtiga plusgrader.
Upp till fjälls vill jag, de första åken för iår från riksgränsen fjället är avklarade, inte av mig såklart, det dröjer.
Men det får mig att vela åka upp, för dit har vintern och snön redan kommit för att stanna!

Mitt brutala väckningsförsök misslyckades fatalt, jag försov mig och när jag vaknade stod lunchen redan på bordet.


But who am I to dream?
Dreams are for fools, they let you down.....


sprang idag, nu börjar konditionen komma tillbaka eller så är det jag som rivit en barriär,
att jag faktiskt orkar mer än vad jag tror. galet skönt, och det ger mig mersmak.