.

Jag känner frustration.

Jag blir så arg över att livet kan vara så fruktansvärt orättvist.
Den sorg de känner nu, det är omänskligt och ingen människa i världen borde vara tvungen att gå igenom det.
Men av att klara av svårigheter blir man starkare, för tillfället ser man bara mörker, man ser ingen framtid, man funderar över hur man ska klara av att le och leva igen. Men det kommer en dag, då mungiporna drar för första gången då vet man att man är påväg i rätt riktning, alla går vi igenom svårigheter förr eller senare och man blir starkare nog för att man aldrig vänjer sig vid tanken.

Det kommer ett ljus i slutet av tunneln och det behöver inte vara tåget.

Bang Bang.