.

alla har vi ett adjektiv eller ett verb till våra namn långa Lina, Snygga knut, handbolls Sara. jag har alltid varit fotbolls ellen nr14. inte konstigt jag spelade fotboll från 7 års ålder till jag var 18. snabb matte och wops så får vi 11 år. 11 år av teknikträning, konditionsträning, styrketräning. det var inte alltid så uppskattat på den tiden. gick upp i damlaget när jag var 14 år och wow nu blev det mycket träning och hårda matcher för en mager fjortis. blev tvungen att äta upp mig och börja bygga muskler för att riktigt kunna trycka till. jag gjorde allt för att vinna kilon. vi vann division 4 och gick upp i 3.an. där hade vi ingenting att säga till om. så började gymnasiet och jag började på fotbollsgym. som enda tjej hade jag dödskul med grabbarna och jag ruffade till mig rejält med 5 träningar i veckan ibland två gånger om dagen och matcher på helgerna var jag i mitt livs form. matcher nästan varje helg 4 månader om året FAN VAD KUL. sen kom livet med sina frestelser och riksgränsen röck mig från den runda bollen. pappa tränade mig fram tills att jag  gick upp i damlaget men vi åkte ändå tsm med u-laget till gothia cup 2006 och det var mitt livs upplevelse. då som 15 åring iaf. imorn knyter ellen på löparskorna igen och banne mig nu ska jag bli überkondis ellen. man mår bättre, orkar mer och får bättre självkänsla om man tränar och är vältränad.. pappa min ska få sno ihop ett träningsprogram han hade superkondis i ungdomen och var en skidgud i längdspåren. så kan någon det där med konditionsträning så är det han. ska rota fram mina skate skidor och ge dem en ärligt chans iår, härlig bra träning. bara armen håller för det så är jag lätt game. tusan det är ju kurraspelen till påsk och då ska jag stå högstupp på prispallen. banne mig.



i veckan ska beslut fattas. men hur gör man det?
gnatt